Klockan är nu 05:42, kan inte sova. Borde dock. Men tänkte passa på att dela med mig av lite HDR experiment. (HDR = High Dynamic Range, gör skuggor ljusa och ljusa ytor mörkare... kortfattat. För detta krävs det att man tar tre bilder med olika exponeringsvärden ur samma identiska perspektiv.)
Problemet jag först stötte på var att jag tog kort på för mycket himmel och träd. Varken himmelen eller träden var speciellt stilla, så bilden blev ganska suddig. Den tror jag att jag tog bort. Finner jag den ska jag dela med mig. Andra problemet var att jag inte kunde redigera bilden i Photoshop så den blev bra, den blev bara... Annorlunda. Resultaten kommer här:
"Originalbild":
HDR:
Efter långt arbete, säkert 10 minuter ramlade jag över en tutorial på nätet som beskrev hur man kunde få en HDR-effekt på en bild utan att behöva ta tre identiska. Detta skulle underlätta för mig tyckte jag och provade på det. Det var dock mycket att prova sig fram hela tiden.
Originalbilden, tagen i trådgårdsförening i Linköping en solig höstdag (15/10-09):
HDR-fail, för mycket suddighet kring mörka element. Det var nått steg som jag missade när jag gjorde denna, men minns inte vad:
HDR, denna gången blev jag nöjd, även om jag inte följde alla steg som sidan bjöd på. Kunde inte med gradient map och när jag väl kunde komma underfund med det så såg det ut som någon kräkts på bilden, mycket bättre utan:
Detta är mina resultat, blev nöjd med den sista bilden, så ska en HDR-bild se ut, inte helt realistisk, samtidigt inte helt konstgjord.
Lång historia kort, jag köpte en systemkamera till slut. (Längre historia; kände egentligen inte behovet av en ny kamera, men det vore kul med en ny pryl, samtidigt som min digitalkamera inte bjöd på någon överdriven bildkvalité. Samt, hellre en ny pryl än en till...)
Det blev en Nikon D3000 av olika anledningar, den största var nog priset. Märket Nikon blev det mer eller mindre på grund av en slantsinglande akt. Jag är mycket nöjd, hundra gånger bättre än mina tidigare kameror. Den enda var att priset drog iväg med minneskort, väska, försäkring och skit.
Och såvitt jag vet är det bara en sak som fattas med den (än så länge) och det är HDR-läge. Det finns ingen inställning som jag funnit, eller som står nånstans på nätet, som automatiserar över- och underexponering. Hursomhaver, det går att göra manuellt till ett något sämre resultat, men vad fan, hade jag velat ta proffskort hade jag antagligen läst på mer samt hoppat upp en prisklass.
Så, efter den långa cykelturen runt Roxen, som jag inte alls ångrar, så fick jag upp intresse för att ta bilder på kvällen, med lång slutartid föra att få med rörelser och händelser.
Jag vet inte om det var innan eller efter denna ödesdigra kväll (som jag snart ska berätta om) som jag kände mig mogen för en systemkamera. Jag hade tänkt på det innan och sedan slagit bort idén på grund av behovs-brist. Jag tog upp min gamla digitalkamera och satte på helt manuellt läge, tänkte för mig själv att om jag inte kan med den så behöver jag knappast en systemkamera.
Jag begav mig ut på kvällen för att fota lite grann, skulle testa inställningar, osv. Det gick åt många provomgångar innan det ens gick att förstå varför bilderna blev så dåliga. Men till slut så blev resultatet nått jag kunde vara nöjd med. Mitt dåvarande stativ var broräcken och småmynt.
Jag blev tyvärr tvungen att vända rätt den första bilden i Photoshop, den var för sned, samt gjorde om ljuset lite.
Frågan kvarstod, skulle jag köpa mig en systemkamera?
Hej, jag igen, försöker bli duktig på det här med att uppdatera oftare, kanske varje dag, vem vet? Jag har gjort en upptäckt, en tyvärr ganska avgörande upptäckt och det är att Firefox är mycket bättre när det kommer till att göra blogginlägg. Chrome kan inte få till layouten som jag vill, jag satt flera timmar med inlägget igår och när jag provade att göra om det i Firefox gick det helt plötsligt bra och nu ser det ut som det ska.
Jag sitter förövrigt nu med en kopp kaffe på förmiddagen och pluggar vid sidan av. Mina skor är fulla av epoxy och jag har drömt om en mycket roligt felmeddelande:
Datorkrasch
ERROR:#386-12-SBS
Hoppas för Guds skull du sparat till arbete, datorn startar om sig automatiskt.
Finns nog inget annat som kan beskriva känslan, och jo, jag hoppades verkligen vid Gud att arbetet var sparat, vilket jag tror det var. Det intressanta i det hela är just att det är det arbetet jag sitter med nu som jag skulle ha sparat i så fall. Men nog om detta, ska istället berätta en historia.
Nytt:
För några veckor sedan kom det som förslag att vi skulle cykla till Norrköping från Linköping, vilket är på en höft 4,5 mil dit och... ja, samma tillbaka. I Norrköping skulle vi äta ett skrovmål och åka hem igen. Lång historia kort, färdplanen blev ändrad till en cykeltur runt Roxen istället, och den såg ju inte så stor ut på kartan tyckte jag... Kanske borde ha kollat skalan innan vi stack iväg. Turen bjöd på fin natur och mysiga små ställen man kunde fika på. Första stora checkpointen var Norsholm. Det egentliga problemet var att min cykel fick sig en törn, men det gick att laga i skogen, samt att mitt vänstra knä inte ville vara med de sista 5 milen. När vi rastade vid Sandviks camping och bad så kunde man se ljusen från Linköping på andra sidan vattnet och jag kände att jag verkligen stod på fel sida. När vi kom till Berg såg jag äntligen ljuset i tunneln och har inte cyklat en mil så snabbt innan. När vi började komma in i Linköping igen så stannade vi till på bron över E4:an och passade på att fota lite grann.
Kontentan är väl att det är skönt att ha det gjort och jag ångrar inte en sekund på den cykeln och det kommer säkert bli nån mer liknande tur som denna.
Det här är inte ens roligt, har inte uppdaterat på hur länge som helst och det finns en mycket bra anledning. Det är så att, utöver pluggandet, så har det inte funnits mycket att skriva om, jag är trött på att skriva saker som jag egentligen inte vill, jag är trött på mitt alter-ego. Dock måste jag tillägga att ett alter-ego är på sätt och vis en person eller personlighet man gärna vill uppnå att vara, så jag vill nog vara en söt nörd som tycker gulliga saker.
Men nu är det dags för en vändning, nu är det dags att bli ärlig och personlig. Ta det lugnt, personlighetsgraden kommer ligga på Facebook-status, det vill säga... inte alls.
Men nu börjar det nya, det fräscha, den nya nörden.
Nytt:
Sen jag blev singel har jag helt plötsligt fått mycket tid över, och den tiden går ju inte att helt dedikera till studier, vad vore jag då för människa? Jag tackar då den elektroniska Guden att jag köpte en iPod ganska nyligen så jag kunde gå på långpromenader själv och rensa huvudet till tonerna av Poets of the Fall. Där ute, i naturen, upptäckte jag så otroligt många saker att se på, och även om det på sätt och vis är fel att fånga ögonblicket istället för att njuta beslöt jag mig en dag att ta med mig kameran. Samt whiskey och ett paket Bellman. Även om den kameran jag hade med är av relativt (tekniskt; myyycket) gammal sort så blev resultatet mycket bra och jag blev helnöjd med min lilla fotosession. Tur var väl det, nu är det alldeles för kallt och molnigt för att göra det igen.
